January jones

Familj & vänner, Semester & helger / Permalink / 0

Februari kommer, och är det inte på tiden? Har inte januari känts väldigt lång? Lång men väldigt fin också.


Vintriga promenader i minusgrader började året med då snön äntligen kom med buller och brak. Några dagar av sagolik idyll.


Ett besök hos barnmorskan och ett besök hos sjukgymnasten. Det var dags att sluta med promenader och dammsugning. Jo, haha, hon sa faktiskt att jag skulle undvika det. Jag undrade om jag kunde få det på papper och visa hemma. Min bäckensmärta har blivit bättre sen jag vidtagit vissa åtgärder. Bland annat har jag börjat använda glidlakan när jag sover. Det har faktiskt underlättat vändningar massor. Sen hugger det då och då, men det är ändå mycket bättre, så det är skönt. Jag vill jobba fram tills det är dags för ankomst om det är möjligt. 


Annars har månaden mest bestått av jobb och häng med min bättre hälft samt med vänner och familj. Vi var äntligen och hälsade på hos Magnus mamma och spanade in deras nya hus. 

OCH månaden kunde inte sluta bättre än med två sprakande musikaler. Vilken helg och vilket sällskap, vilken månad! I söndags gick vi också in i tredje trimestern. Herregudarns, nu är det inte så himla långt kvar. Nu är vi redo för dig februari! Välkommen! 


Hasa diga eebowai

Semester & helger, Shopping / Permalink / 0

Vilken fullspäckad helg! Två musikaler och en snabbvisit på Ikea hann vi med. 


På lördagen åkte vi upp till Stockholm och hem till Malin och Tomas där vi skulle sova senare. Vi tog tunnelbanan till Jamie Olivers Italian och käkade pasta. Eller jag gjorde det i alla fall. Smarri smarr! 

Malin la upp bild på oss! Åt supergod glass till efterrätt också. 


Sen bar det av till Chinateatern och The book of mormon. En så sjukt twistad och satirisk musikal om två mormoner som åker till Uganda för att värva nya medlemmar. Så galet driven till sin spets med de grövsta skämten, men så otroligt charmig och medryckande på samma gång. Det märktes ju att det var skaparna av South park som låg bakom kan man ju lugnt säga. Jag rekommenderar verkligen att se den. Efteråt stod det mormoner utanför teatern och försökte värva folk... undrar om det gick så bra... Haha! 

På väg hem sen halkade jag i en trapp i tunnelbanan. Jag fick tag i räcket och Magnus fick tag i min arm och jag vred kroppen på något sätt så jag inte skulle landa på magen. Idag har jag så jäkla ont i kroppen. Det bara värker, men jag är så otroligt glad att det gick bra. Höll på att sätta andan i halsen.

På söndagen bar det av till Cirkus. Magnus och jag tog bilen ut men fick stanna vid slussen eftersom de bygger om där. Det blev till att ta färjan över för att se Fantomen på operan. Alltså, den är ju helt fantastisk. Så bra framfört och fantastisk orkester. Men jag måste säga att bästa och roligaste denna helg var The book mormon. Den var över förväntan tyckte jag. Fantomen är fantomen, så det går inte att sticka under stol att det var fantastiskt men i kontrast till varandra gav mormon mig störst njutning denna gång. Jag tror man ska se musikaler med mellanrum så man inte jämför upplevelser. 


Länge leve musikaler hörni! 

Efteråt åkte vi på snabbvisit till Ikea och skulle kolla spjälsäng, men vi åkte hem med annat istället. Håller fortfarande uppsikt på blocket om vi hittar någon där. 

Det var en superfin helg och vi var inte hemma förrän 21.30. Det blev sängen direkt! Har varit supertrött idag, men det var det värt! 



Liknande inlägg

Äntligen fredag

Familj & vänner, Semester & helger / Permalink / 0

Det bästa med att sluta 13.45 på fredagar? Att ha mjukisbyxorna på redan klockan 14. 


Ligger och såsar i sängen efter en intensiv jobbvecka. Halsbrännan bränner från och till och höften värker en aning. Men jag klagar inte för ikväll blir det smarrigaste halloumisalladen, lite godis och bästa myssällskapet. En lugn kväll och så sovmorgon imorgon innan det bär av till Stockholm och vår musikalweekend! ❤


Förra gången vi såg Fantomen på operan var på Broadway. Så makalöst bra! Ibland känns det lite jobbigt att se tillbaka på New York bilderna. Jag minns resan som superfin, men jag minns mycket osäkehet i mig själv och en del inre känslor som ibland kom upp på ytan. Inte det vackraste. Men jag tänker ändå tillbaka med glädje och hur mycket både jag och Magnus vuxit sedan dess. Både individuellt och tillsammans.


November 2011, en nyligen fylld 20-åring! 

Till top