Imorgon imorgon imorgon

Livet / Permalink / 0
Då kommer hon äntligen hem igen.

Det är mycket som har börjat landa i livet. Jag tror inte jag nämnt det här men jag har ju äntligen tagit över lånet på lägenheten och köpt ut Iduns pappa. Det har varit en ganska seg process av olika skäl och jag har känt mig extremt pressad, stressad och orolig. Den biten är numera på plats och det känns jätteskönt. Jag har varit dålig på att njuta av det, tyvärr. Vilket är synd med tanke på vilken stor seger det är för mig och jag tycker det är väldigt viktigt att fira stort som smått här i livet. 

Men idag när jag var på banken och pratade med min bankman, kom jag på mig själv med en ny känsla i kroppen. En känsla jag inte känt på länge, för att säga kanske inte i hela mitt vuxna liv. En känsla av att saker och ting fallit på plats.

Imorgon återser jag äntligen min älskling igen och som alltid på torsdagkvällen innan gråter jag för att jag släpper på känslorna som jag tryckt bort i veckan. Känslorna av saknad och stundvis av sorg. Saknaden tror jag inte jag kan göra så mycket åt, men sorgen vet jag att jag måste lära mig acceptera. Det går rätt bra att se det positiva med varannan vecka också. Det jag hinner med och det jag kan göra. Men som sagt, jag märker att jag också får pressa bort min undran om hur hon mår, vad hon gör och hur hon har det under min vecka utan henne, för den kollen har jag inte då. Nu är min längtan helt enorm och jag ska strax släcka lampan så att en ny dag kan gry. 

(null)

I veckan blev hon 1,5 år ❤️

Liknande inlägg

Till top